När EU-kommissionen våren 2022 lanserade rättsakten Chips Act var det uttalade målet att unionen skulle nå en global marknadsandel om 20 procent till 2030 räknat i sålda produkters marknadsvärde. Det stod tidigt klart att rättsakten sannolikt inte skulle bli tillräcklig för att komma i mål, något som EU:s egen revisionsrätt, European Court of Auditors (ECA), i en nedslående rapport konstaterar.
Myndigheten ECA gör gällande att det är ”mycket osannolikt” att EU når sitt 20-procentiga mål till 2030, vilket tillskrivs att Chips Act inte räcker och går i takt med halvledarindustrins kraftiga tillväxt. Annemie Turtelboom, ECA-ledamot ansvarig för rapporten, menar att EU skulle behöva fyrdubbla produktionskapaciteten för att nå målet till 2030. Samtidigt som revisionsrätten kritiserar kommissionen får den också beröm för det som gjorts hittills.
”The EU urgently needs a reality check in its strategy for the microchips sector. This is a fast-moving field, with intense geopolitical competition, and we are currently far off the pace needed to meet our ambitions. The 20 % target was essentially aspirational – meeting it would require us to approximately quadruple our production capacity by 2030, but we are nowhere close to that with our current rate of progress. Europe needs to compete – and the European Commission should reassess its long-term strategy to match the reality on the ground.”
– Annemie Turtelboom, ECA-ledamot ansvarig för rapporten ”The EU’s strategy for microchips”
När Chips Act lanserades 2022 var unionens marknadsandel 9,8 procent och till 2030 beräknar kommissionen självt att den landar på 11,7 procent. Detta är långt ifrån det utsatta målet, men i en global kontext där halvledarindustrins årliga tillväxt är tvåsiffrig är det likväl en förbättring. Annemie Turtelboom talar vidare om att halvledarsektorn är utsatt för intensiv geopolitisk konkurrens och att målsättningen, oavsett procenttal, i faktiska tal är snabbt rörligt.
Efter att ris bitvis blandats med ros identifierar revisionsrätten fyra problem med EU Chips Act, som den hoppas att EU-kommissionen tar till sig av till framtida initiativ.
- Målet för ambitiöst. EU-kommissionen ville visa att de tog halvledarsektorn på allvar och satte ett överambitiöst mål, något som ser dåligt ut när unionen inte ens kommer i närheten av att nå det.
- Konkurrensen är global. EU konkurrerar inte med sig självt utan på en global marknad, vilket gör att målstolpen för att ”komma ikapp” länder likt Kina, Sydkorea och Taiwan är rörlig.
- Fragmenterad kompetens. Det ekonomiska stödet i Chips Act är uppdelat mellan flera olika aktörer – EU-kommissionen, enskilda medlemsländer och näringslivet – vilket komplicerar allokering av medel för tänkta halvledarsatsningar.
- Fåtalet aktörer en riskfaktor. Att halvledarindustrin domineras av ett fåtal storföretag utgör en risk när EU går in med subventioner. Ett konkret exempel är Intel, som skulle satsa stort i hela EU men på grund av ekonomiska trångmål antingen lade ned projekt eller satte dem på paus.
Det kanske största problemområdet är den utpekade fragmenteringen hos Chips Act, som initialt hade 43 miljarder euro öronmärkt. Av dessa var endast 5 miljarder euro direkta EU-investeringar medan totalsiffran bestod av ”en kombination av privata och offentliga investeringar”. Relaterat är också vad som kallas ett dataproblem, där medlemsländer inte behöver rapportera hur det går med Chips Act-subventionerade projekt. Detta gör det svårt att få en översyn och följa upp strategin.
Samtidigt vilar ett tungt ansvar på medlemsländerna att själva bidra med finansiering för Chips Act-satsningar, vilket gjort att större del av pengar allokerats till ett fåtal ekonomiskt starka länder såsom Tyskland. För att komma tillrätta med oklarheterna kring Chips Act-finansiering föreslås att EU-kommissionen får både ett större mandat att styra över och distribuera medel för europeiska halvledarsatsningar.
ECA ger samtidigt en mer övergripande rekommendation om att EU-kommissionen måste skynda sig att forma nästa halvledarstrategi och dra lärdom från ”framgångar och misslyckanden” med Chips Act. Lyckligtvis har den nya kommissionen redan ha efterlyst en ambitiös uppföljning av Chips Act och arbetar med branschorganisationer likt European Semiconductor Industri Association (ESIA) på nästa upplaga av rättsakten.
Tidigare under våren lanserades även Semicon Coalition, ett initiativ från Nederländerna dit Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Polen, Spanien, Tyskland och Österrike anslutit sig. Detta beskrivs som en koalition av de villiga, som vill skapa bättre samordning och underlätta processerna med nästa Chips Act, ofta kallad Chips Act 2.0, och ta ett helhetsgrepp. Bland annat har de pekat ut att tillverkning av kretsar bara är en pusselbit och att unionen även behöver stärka andra delar i helheten, såsom paketering av färdiga chip samt forskning och utveckling (FoU).
I EU-kommissionens svar (PDF) till European Court of Auditors framgår att den i stort håller med om rekommendationerna i rapporten The EU’s strategy for microchips. Däremot verkar det inte brådska att vidta åtgärder eller ens göra en översyn under 2025, utan en formell utvärdering av Chips Act planeras först till september 2026.
