HemNyheterHalvledareSvenska universitet får Chips JU-stöd

Svenska universitet får Chips JU-stöd

Fyra EU-pilotlinor inom halvledare utannonseras av unionen, där Sverige har får en framträdande roll inom kraftelektronik.

EU har genom programmet Chips JU (Joint Untertaking) meddelat fyra nya pilotlinor för halvledare i unionen, där Sverige kommer spela en roll i den för kraftelektronik genom kiselkarbidkomponenter. Pilotlina nummer fyra, ”WBGPilotLine”, kommer tilldelas 362,6 miljoner euro i stöd, där notan delas på hälften mellan EU och deltagande länder.

Totalt deltar 14 organisationer i projektet, varav de fyra svenska intressenterna är KTH, Linköpings Universitet, Lunds Universitet och Chalmers. En koordinerande roll går till det italienska forskningsinstutet Consiglio Nazionale della Ricerche (CNR) och med stöd av ytterligare tre italienska lärosäten står Italien och Sverige för totalt åtta av de 14 deltagarna i projektet.

Notervärt är också att finska Tampere University ingår i projektet, medan lågoddsare likt franska CEA Leti och tyska Fraunhofer nämns som deltagare. Andra inblandade forskningsinstitut är Silicon Austria, samt polska Institute of High Pressure Physics och Łukasiewicz-institutet.

This decision represents a significant milestone for Europe’s semiconductor industry, and we look forward to the realisation of these pilot lines. Through collaboration and innovation, we aim to drive progress and excellence in Europe.

– Jari Kinaret, Executive Director, Joint Chips Undertaking

Pilotprojektet för att stärka unionens kraftelektroniksatsningar var de minsta av de fyra ”pelare” som Chips JU ämnar stärka – något som kan tillskrivas faktumet att EU redan är relativt starka inom området, och att det är med halvledarmått mätt billig teknik. Övriga anslag som fastställdes var för pilotlinjer för framtidens tillverkning av systemprocessorer mindre än 2 nanometer (”NanoIC”), FD-SOI-kretsar med minne, RF och 3D-integration (”FAMES”) samt integration av avancerade heterogena system (”AHSI PL”).

De kanske mest namnkunniga instituten gör sig mest påminda i NanoIC, där 1,49 miljarder euro delas ut – varav 700 miljoner är i direkta EU-stöd. Här tar belgiska IMEC ledartröjan och får sällskap av institut likt franska CEA, tyska Fraunhofer, men också irländska Tyndall samt Finlands motsvarighet till RISE – VTT. Själva pilotlinan kommer av Chips JU-dokumenten att döma förläggas i Belgien och stå under IMEC:s kontroll.

Pilotprojekt nummer två för FD-SOI-kretsar, FAMES, kommer istället stå under CEA:s kontroll, där budgeten uppgår till 830 miljoner euro – även här med en 50/50-uppdelning mellan lokala och EU-pengar. CEA får också stöd av bland andra IMEC, Fraunhofer och VTT. Projektet AHSI PL leds å sin sida från Tyskland genom Fraunhofer, men även här är bland andra IMEC, CEA och VTT inblandade. Projektets totala investering är 720 miljoner euro.

Tanken med de olika projekten är att stödja EU:s ambition att uppnå 20 procent av världens halvledarproduktion räknat i omsättning. Några som välkomnar beskedet är de svenska lärosätena, som trots svensk handfallenhet på det politiska planet lyckats ta sig in i den europeiska gemenskapen inom halvledare.

Jonas Klar
Jonas Klar
Ansvarig utgivare och medgrundare av Semi14. Började skruva med elektronik 20 år sedan och inledde skribentkarriären med att skriva om datorkomponenter år 2005. Har på senare år intresserat sig allt mer för affärerna och forskningen i halvledarbranschen.
Relaterade artiklar
Annons

Läs också