Den amerikanska regeringen överväger en andra och betydligt bredare omgång av tullar för halvledare, som inte enbart tar sikte på själva kretsarna utan även de färdiga produkterna som innehåller dessa. Bland annat diskuteras tullar på servrar för datacenter, datorer, spelkonsoler och annan konsumentelektronik, rapporterar Politico med hänvisning till regeringskällor.
Hittills handlar det om ett tidigt förslag under beredning, men handelsminister Howard Lutnick ska förespråka en modell där tullfri import av nämnda varor ska kopplas till hur mycket halvledare företag producerar eller åtar sig att producera i USA. Med andra ord skulle företag som investerar i amerikansk halvledarindustri kunna belönas med tullfria importkvoter, medan de som fortsätter förlita sig på utländsk produktion utan tydlig färdplan mot amerikansk tillverkning skulle få betala tullar.
En viktig del i president Donald Trumps politik är att växa inhemsk industri, företrädesvis sådan som flyttat utomlands och ”Made in America” är ett återkommande mantra. Värt att betona är därför att administrationen inte gör skillnad på amerikanska eller utländska bolag – huvudsak är var produktionen äger rum. Som ett pedagogiskt men högst osannolikt exempel skulle Nvidia missgynnas om större delen av deras produktion sker utomlands, medan taiwanesiska TSMC skulle gynnas till följd av bolagets massiva investeringar i fabriker och planerad produktion på amerikansk mark.
Konceptet med importkvoter är inte heller nytt från amerikanskt håll. Tidigare under året rapporterade Semi14 om ett handelsavtal mellan USA och Taiwan, där halvledartillverkare med fabriker under uppbyggnad i USA får importera motsvarande 2,5 gånger den planerade amerikanska kapaciteten tullfritt – och när fabriken väl är i produktion ska kvoten skruvas ned till 1,5 gånger. Med bakgrund av detta faller det sig naturligt att en liknande konstruktion är på tapeten när administrationen söker att bredda tullarna på halvledare.
USA:s iver om tullar under Donald Trump handlar som nämnt att ”ta hem tillverkningen”, och en konstruktion med importkvoter fungerar som både piska och morot. Företag likt TSMC som åtar sig att investera i produktion i USA får inledningsvis tillfälligt mer gynnsamma kvoter av tullfrihet i väntan på att anläggningarna för inhemsk produktion står färdiga.
Jämte tullar riktade mot själva kretsarna har USA tidigare infört 25-procentiga tullar på vissa avancerade AI-acceleratorer, men då undantogs bland annat datacenter, verksamhet inom forskning och utveckling (FoU) samt konsumentprodukter. Om förslaget i den form som diskuteras idag blir verklighet skulle dessa undantag tas bort och träffa företag som bygger AI-datacenter för hundratals miljarder dollar, men även konsumenter som köper exempelvis datorer, spelkonsoler och annan elektronik.
Huruvida USA går vidare med förslaget och hur det kommer utformas återstår att se, men med administrationens fäbless för tullar och att vrida om armen på alla som inte sätter ”America First” är det ingen högoddsare att det i någon form blir en färdig produkt.
